År 2022

Som jag minns vintern, från januari, så var det isigt och halt mest hela tiden! Jag längtade till våren och torr barmark. Jag kunde inte gå normalt, utan spände mig för att inte halka, fast jag hade icebugs på mig! Vid ett tillfälle så ramlade jag framstupa och och spräckte läppen och slog i pannan. Trots allt så genomförde vi våra promenader med Tassar o Tår varje måndag. Men det var svårt att hitta bra vägar. Vi tränade en del i inomhushallar. Ett par ggr i veckan åkte jag till Lottas hundar, när hon jobbade. Det blev även en del promenader med kompisar och ensam med Ila också. Nämndhuset revs. Vi tränade en del rallylydnad och kongsök på klubben och lite var stans. Ibland i lilla hallen på klubben eller Tailzonehallen. I slutet på Mars började man ana våren, då  kom Backsipporna på Vånsjöåsen och det blev barmark! Fint på Härjarö, men isen låg fortfarande på Mälaren. Den 8:de och 9:de april hade vi rallytävlingar på klubben och då kom det rikligt med snö. Katastrof - men vi genomförde tävlingarna på moddiga banor och en parkering i snömos! Sen försvann snön och vi kunde träna ute. I slutet på april tog Ila och jag två cert i rallylydnad! Vi firade Ilas födelsedag med tårtkalas på klubben. I maj invigdes Snäckedalsparken på vår gata. Underbara maj, härliga promenader och vacker blomning i parkerna och ute i naturen. Henrik har köpt en ny gräsklippare som han kan köra. Kajsa, Stefan och jag firade midsommar i Prinsbo med Gunilla och Sofie. Gunilla W, Ann-mari och jag var i Rotbrunna på en fin tillställning med musik och hästuppvisning. Badsäsongen började med bad i Koffsan, på Härjarö och i Bredsand. Vi firade Irenes 60-årsdag med middag på Måns-Ols. I början på Juli tillbringade vi några sköna dagar hos Maria  vid hennes underbara sommarhus i Snöån. Vi firade Kajsas och Isaks födelsedagar på Stränggatan. Sen drog Irene och jag till Bergslagen, där vi hyrde ett hus och gjorde dagsutflykter. Ulf har kvar sitt barndomshem i Lappland tillsammans med sina bröder och åker dit varje sommar. Irene ville åka dit några dagar och frågade om jag ville följa med? Och det ville jag! Nästan hela vårt rallygång åkte till Flen på RallyCup. Vi bodde på vandrarhem och tävlade två dagar. Där passade mina vänner på att fira min födelsedag med champagne och tilltugg.  Och i augusti firade jag 80 år med familjen i bostadsrättsföreningens lokal. Mera firande med vänner blev det med utekväll och middag! Anna, Peter och Bea kom på besök. Pro bjöd på lunch. Ann-mari och jag hyrde en liten stuga så vi kunde besöka Bruks-SM i Leksand. September. Merja och jag gjorde trädgårdsdagen med mat, Återsken, mingel och glass! Ila och jag tog vårt tredje cert, och då blev Ila Rallylydnads-Champion. Sen blev vi klubbmästare också! Vi har också ägnat mycket tid åt kongsök. I oktober firade vi Tim på Stränggatan. I november kom snön, men den fick inte ligga kvar. Tassar o Tår hade sitt årliga julfirande med julklappar i skogen som hundarna fick leta rätt på. Grill åt folket! Uppesittarkväll  hos Gisela, En fin jul med snö och kallt. Besökte Henrik på julafton, sen till Stränggatan. Annandagen bjöd jag mina barn med respektive på lasagne. Nyår firade jag i Prinsbo.

I korta ordalag har jag beskrivit året 2022,som blev ett väldigt händelserikt år, men ändå finns det ju mycket mera som inte kom med här! 

Nej nu går det inte bra! Man brukar säga att en olycka kommer sällan ensam, och det verkar stämma för mig, nu i alla fall! 1. Den 29 november förra året lämnade jag in min nya TV som hade skadats vid uppställningen. Den har jag ännu inte fått tillbaka !!!   2. Sen gick min dammsugare sönder. Av/På-knappen funkade inte. Som tur var kunde Ulf laga den!  3. Mina fina skinnhandskar med fårskinn inuti har jag förlagt och vet inte var dom är?  4. Jag har jobbat med en fotobok med bilder från 2022 nästan hela året! Jättemånga timmar har jag lagt ner på den, och en dag när jag skulle öppna den så var den borta! Som jag har letat, kontaktat företaget och fått hjälp att leta! Men den är borta!   5. Inte nog med det, i måndags på vandringen med Tassar o Tår, på fikarasten iskogen då slog oturen till igen! Den öppnade termosen trillade ner i min ryggsäck, och där låg bl a min lilla kompaktkamera. Den fick varmt kaffe på sig, jag torkade med en näsduk och lät den lufttorka när jag kom hem. Den är stendöd!!! Anmält till Försäkringsbolaget men vet inte vad det blir.

Nej det är inte kul nu! Men det är ju trots allt bara matriella saker, jag själv mår bra och är frisk! Så vitt jag vet!!!

Ja här är vi nu, lite virriga i dimman! Få se när jag får lust att skriva igen?? 

17 December 2021 

Min kropp är stel och värker efter träningen på gymmet på förmiddagen. Ändå tog jag inte i så hårt, måste vara försiktig för jag har blivit så ömtålig- och skör. Jag som alltid har gillat all gymnastik och fysisk träning, har nu börjat att gruva mig för att gå till gymmet eller gå en längre promenad. Det tar emot i den gamla kroppen! Men tränar jag inget, så blir jag snabbt ännu stelare. Gick ner mig en del under pandemin, och det får jag dyrt betala nu, när jag kommit igång med träningen igen. 

26 December 2021

Nu har julen passerat och det tycker jag är skönt. Förr i tiden, när jag själv var liten, och när mina barn var små, då tyckte jag att julen var fantastiskt rolig. Allt förberedande som att pynta, baka, laga mat och fixa med julklappar! Jag älskade det! 

Januari 2022

Då har det blivit ett nytt år igen! Jag känner mig lite bättre i kroppen, tack vare att jag tränar regelbundet. Försöker att gå ner i vikt några kg, men det går trögt. Är så sugen på kvällarna, det är det som är problemet. Annars äter jag nyttigt och lagom.

Tänker ibland lite konstiga saker  --  hur många ggr i mitt liv har jag borstat tänderna? 

Så tacksam att jag fortfarande kan köra bil. Hyfsat bra, tycker jag själv??? Det ger mig en frihet - jag kan handla det jag vill och där jag vill, jag kan åka på utflykt med min hund och med mina vänner. 

Men fy sjutton så trött jag är när jag har varit ute några timmar. Då måste jag lägga mig och vila, och inte sällan så somnar jag! Likaså måste jag vila ofta när jag städar och lagar mat mm. Då är det ryggen som gör ont. Blir bättre när jag får sträcka ut på soffan en stund. Det onda blir inte bättre av träning. Det kommer jag att få dras med till slutet. 

Vi dras ju med covid 19 sedan ett par år nu. Jag har fått tre vaccinationer, och det känns bra. Blir jag smittad, så blir jag inte allvarligt sjuk, hoppas jag. 

Jag förstår inte de som avstår vaccin. Hur tänker dom? Så här tänker jag om vaccinering:

1  jag skyddar mig själv mot allvarlig sjukdom

2  inte troligt att jag behöver sjukhusvård och tar upp en plats som någon annan behöver. Tex cancerbehandling, operationer mm.

3  belastar inte sjukvårdens personal som har dragit ett tungt lass redan med övertidsarbete och indragen semester.

4  jag litar på de rekommendationer som vi får från myndigheter och forskning. Jag kan inte veta bättre.

Det är lite surt att pandemin begränsar mitt liv, i alla fall lite grann. Jag har ju tur som har intressen som jag fortfarande kan utöva. Min hund ska ha motion och träning och det kan hon få utomhus. Promenader tillsammans med andra hundar och deras ägare fungerar ju fint. Där får jag den sociala biten också. Fotografering går ju hur bra som helst att göra, och sen gör jag fotoböcker och kalendrar på datorn. 

Det där med att kramas när man hälsar har ju försvunnit, och det tycker jag är skönt! Det blev lite väl mycket kramande med folk, även de som jag inte känner så väl. Så klart vill jag krama mina familjemedlemmar och även närstående vänner. Och det gör jag faktiskt nu! Undantag om någon har minsta symtom. Jag vill ju leva ett så fullgott liv så länge som möjligt, jag känner att framtiden krymper. 

19 Februari

I går fick jag hjärnskakning!!! Ja, kanske inte fysiskt men mentalt, lite fysiskt också!!! Jag ramlade, rakt framåt, slog pannan, näsan och munnen i marken. Läppen sprack och blödde ymnigt och huvudet dunkade! Låg kvar på marken en stund och kände efter om benen och armarna var ok! Det var dom, så då kunde jag resa mig. Lite snurrig var jag, men tog mig till bilen. Den snälla hunden gick lös vid min sida. När jag kom hem sov jag ett par timmar, och sedan mådde jag bra, utom läppen som blödde så fort jag rörde på munnen. Men - hur kunde det ske? Jag halkade inte, hade icebugs på mig, fanns inget att snubbla på heller!!! Eller, jo en liten björkkvist måste vara orsaken? Jag tror att jag inte lyfte ordentligt på fötterna, så dubbarna tog tag i kvisten och det blev tvärstopp! Nu blir jag så osäker på mig själv, ska jag inte våga gå mina promenader längre? Det känns som att mitt liv begränsas mer och mer. Saker som jag gjort tidigare kan jag inte längre utföra. T ex cykla, spåra med min hund, träna sök med hunden, springa, mm. Och det jag kan göra tar sååå lång tid!  Det är tråkigt att jag inte längre kan hänga med mina kompisar på hundträningar i skogen! Det saknar jag verkligen! Mina kompisar är så bussiga och säger att jag kan hänga med och göra det jag kan, men det känns inte kul att inte vara en fullvärdig medlem i träningsgänget! Men jag får glädja mig åt det jag kan göra; promenera?, träna hund på hundklubben, träna på gym, laga mat, baka, städa, mm. Fint att jag klarar av min vardag och min hund! Men jag kan inte släppa tanken på att det går utför!!!

Jag har blivit en "reservdelsmänniska". Jag har nya linser i båda ögonen, läsglasögon ibland, hörapparat, stödstrumpor, knäskydd, lagad axel med inopererade ankare, flera nya tänder, astmamediciner, medicin mot torra slemhinnor, trosskydd, värktabletter mot artros, gåstavar, ögondroppar mot torra (rinnande) ögon.

7 december

Man kan ju inte påstå att jag skriver här ofta! Men nu fick jag för mig att gnälla lite - det finns en del saker som irriterar mig. Bättre att skriva här, än älta med mina vänner.

- Varför är det så farligt att säga DÖD? Varför säger folk att han/hon har gått bort? När dom menar att han/hon har dött! När man går bort brukar man ju komma hem igen!  Jag tycker att "dö" är ett så enkelt, bra och tydligt ord! Fast nu används ordet dö också på fel sätt --- "jag dööör sötdöden" mm.

Ja språket förändras väl hela tiden! Det är väl så att när man är gammal så har man lite svårare att hänga med.

En annan sak som stör mig är att cyklarna måste vara utrustade med ringklocka, men nästan ingen använder dom? Nej, hellre blir man nästan påkörd av cyklister än att de använder ringklockan.

Ja och så alla dessa förkortningar som man förväntas förstå, grrr jag blir galen!!! Det är klart en del förstår jag ju, de som finns i min värld; SBK, SKK, IGP, Lkl, Hkl, mm, men alla andra ; MS, BVC, MC, SMS, BB, CV, KBM, KFM, ADHD, RIP, VAB,OMG, OSV, osv osv .. Klart jag förstår vad som menas med de här förkortningarna, men ibland dyker det upp förkortningar som jag inte kan tyda!

Nu har jag gnällt klart för den här gången!

Det är fantastiskt hur bra jag har mått den här sommaren och hösten! Artrosen är under kontroll, besvärar mig inte som tidigare! Jag har blivit starkare i armarna också - min högra skadade axel har inte full rörlighet men jag har blivit starkare i den.  Ryggen besvärar mig fortfarande mer och mer. Får ont när jag jobbar med armarna t ex diskar, lagar mat, städar mm. Promenera kan jag göra utan att få ont någonstans, kan gå c:a 8 km, använder stavar när jag går i skogen. Det är jag tacksam för! 

Jag har tränat och tävlat i Rallylydnad ganska mycket det här året! Mitt mål var att få ett championat, och det har vi lyckats med! Känns mycket tillfredställande. Nu tränar vi inte rally så mycket, men tycker att det är kul att vara med träningskompisarna och hjälpa till med banor och annat!

Nu har vi snöat in på specialsök och tränar varje vecka med ett litet gäng! Jag är så otroligt tacksam att jag min fina hund Ila. Tack vare henne kommer jag ut varje dag, och vi träffar våra träningskompisar flera gånger i veckan. Jag tränar på Friskis & Svettis två gånger i veckan och det gör gott i min stela kropp! 

Jag har ett riktigt bra liv nu!

Den 23 - 25 augusti 2021 åkte detta härliga gäng till Kloten för lite vandring, hundträning och trevlig samvaro!

Jag/Ila, Gisela/Bus, Nancy/Nala, Elisabeth/Rex, Irene, Sven-Åke/Judie och Ulf/Indra.

Vi hade hyrt en stor stuga, där vi kunde bo allesammans! Stugan var fin och rymlig, kändes aldrig trångt, fast vi var 7 personer och 6 hundar! 

Det här var mitt och Ilas sovrum! Fin utsikt över sjön hade vi också!

På uteplatsen hade vi fin utsikt över sjön! Skönt att kunna sitta och slappa med hundarna där! 

Ankomstdagen gick vi bara en liten promenad i närområdet! Och så hittade vi en glasskiosk! 

På kvällen blev det grillning, och vi hade ju sån tur med vädret!!!

Hundarna njöt av att få vara med!

Men till sist måste vi ge oss - knotten kom!

På tisdagen bestämde vi att gå en bit på Bergslagsleden och vända tillbaka. Vi hittade ingen rundslinga så det fick bli så! Hittade så fina ställen att rasta på!

Vi hittade både blåbär och lingon! 

Hemma från skogen blev det bad för de modiga människorna och deras hundar!!! 18 grader i vattnet! På vår

fina uteplats turades vi om att göra små trix med hundarna!

På kvällen blev det lite svalare, så middagen fick intas inomhus! Men det gick ju bra, gott om plats som sagt!

Sen var det sista dagen och dags att packa ihop! Vi var några stycken som stannade kvar och lade spår och

gjorde en uppletanderuta åt hundarna! Blev ganska svårt för de unga hundarna att träna i ny terräng! 

Kongsök hann vi med några gånger! 

Precis när vi skulle åka hem kom regnet!!!

De bilder som jag är med på har jag lånat av kompisar! 

Nu går tiden väldigt fort, snart är Maj slut! Vädret har varit väldigt omväxlande, med några varma och sköna dagar! Men också kallt och regnigt emellanåt! Men är man hundägare så är man ute i alla väder, och väl ute så brukar det vara ok iallafall!

Nu börjar jag få ordning på min härliga balkong!

Vi har gjort flera fina utflykter med gruppen "Tassar och Tår".

Här vid Tenasjön.

 Vi gick också en ny sträckning av Upplandsleden genom Enköping!

En söndag var vi på Märsön hos Elisabeth och Sven-Åke. Promenad, hundträning och fika förstås ...

..  och en söndag i Kungs-Husby hos Irene och Ulf Flaggan hissad för Indra som fyllt år!

   Mums!

Hundkalas ...

.... och gofika till folket!

Irenes barnbarn Embla och Frank leker med hundarna! De lyckas med att få Ila att rulla bl a.

Hela helgen, fredag till måndag, bodde vi i en stuga på Munsö. Merja/Dyrka, Lillis/Rocka och jag/Ila. Vi firade Merja och Lillis som fyllt 60 år.  Det blev champagne, annat bubbel, vin, sushi, lasagne, pajer och massa godis och snacks! På dagarna gick vi långa promenader på jättefina leder och slingor, som det finns gott om. Mälaren finns runtom, och dessutom små sjöar som vi kunde gå runt! Bra vandringsväder hade vi också, bara några regnstänk på söndagseftermiddagen!

Mina kompisar fotade också, och här är några bilder från dem, där jag är med!