Den 30:e april fyllde Ila tre år! Och som vanligt kan jag konstatera att tiden har gått jättefort! Det gör den alltid nu mera! Min finaste underbara Ila, min drömhund! Hon passar mig perfekt! Hon är alldeles lagom vaktig, snäll med folk och andra hundar, tål kyla och värme bra, gillar att bada (som jag också gör) och springa, snäll vid all hantering, okomplicerad med mat, lydig, gillar att träna och bussig på tävling! Dessutom tycker jag att hon är den sötaste och vackraste hund som finns!!! Vilken tur jag hade! TACK Tove för denna juvel!

Ila med sin födelsedagspresent.

Sista dagen i april blev en riktigt fin dag, med lite sol och värme. Vi fick besök av Asta med matte, som kom med tåg till stationen i Enköping där vi mötte upp. När vi kom hem kände vi att vi kunde sitta ute och grilla och äta! 

En riktigt skön eftermiddag/kväll. De enda brasor vi såg var grillen och lite senare på kvällen en brasa i kakelugnen! Men det var vi fullt nöjda med! 

Den första dagen i maj var inte alls så skön. Men vi tog med hundarna på en skogspromenad och sedan gick vi längs med ån ...

... och upptäckte att Hamncafeet var öppet så vi kunde fika där! 

Jag har lättare att skriva i bloggen när det har hänt trevliga saker! Nu är ett sånt tillfälle! I lördags tävlade Ila och jag i högre spår i Fagersta. Vi blev uppflyttade till elitklass och vann tävlingen

Vi har haft en del att kämpa med inför denna tävling. I o m Ilas hormonpåverkan efter löpen så har inte träningen givit resultat. Tvärtom, så har vi förstört det som har varit bra. Efter operation och rehabilitering så har jag fått börja om med att lära henne en del moment. Vi har tränat mycket och mina träningskompisar har ställt upp och hjälpt och stöttat mig i träningen. TACK bästa vänner! När det sen visar sig att allt slit ger resultat, då blir man glad!

Här är några bilder från träningar.

Att skälla på kommando har inte varit så lätt att få till. Det blir lite fnysningar innan hon kommer igång.

Hon hoppar gärna men har svårt att sätta sig rakt på andra sidan, men hoppar ändå tillbaka.

Roligt med hoppbilder!

Tungapporten är förfärligt tung! Den väger 4 kg, en fjärdedel av Ilas vikt!

Dagen före tävlingen tog vi det lite lugnt och promenerade med några kompisar.

Det visade sig vara bra uppladdning!

Ja då har påsken susat förbi! Lite kallt och ruggigt har det varit, men några solglimtar har vi fått se. Men för hundträning så har vädret varit bra! Torsdag före påsk gjorde Ila ett superfint uppletande av föremål! Jag blev så glad för det har gått troll i den träningen. 

På långfredagen kom Melker (Kelpie) för att stanna hos oss några dagar. Melker är Ilas kompis!

Det blev mycket bus och lek! 

På kvällen fick hundarna vara hemma och jag åkte till syster i Prinsbo. God mat och trevligt umgänge med familjen. Yngsta barnbarnen var där , och jag märkte att jag inte är van att umgås med små barn längre. Barn är livliga och tar plats! Och gulliga är dom!

På påskafton fick båda hundarna följa med ut i skogen och gå varsitt spår! Uppletande som blev misslyckat för Ila! Och jag blev nedstämd! Attans också - att det inte kan bli stabilt! Kvällen tillbringade jag med dotter och hennes familj m fl. God mat igen och trevligt! Känner mig bortskämd! Hundarna vilade skönt hemma!

Melker känner sig som hemma och sover gärna i min säng!

På påskdagen blev det skogen igen! Varsitt spår åt hundarna, dom är båda riktigt bra på det! Lite lydnadsträning hann vi också med! Melkers matte och husse kom och hämtade honom och han blev så klart jätteglad! 

Annandag Påsk var vi bjudna på sökträning med påsk-lunch! Ila som inte tränat sök på jättelänge, tyckte att det var superroligt och var taggad till tusen! Det gjorde matte glad!

Man kan säga att påsken gick i hundträningens tecken! 

Fredagmorgon den 20 mars packade jag bilen för att resa till Mullsjö på träningsläger i en vecka. Merja och jag åkte iväg i sällskap. Vi tog det lugnt och rastade ett par gånger. När vi kom fram möttes vi denna syn...

... ett stort hus där vi alla c:a 25 personer med hundar skulle bo. Merja och jag delade rum ...

.. det fanns sex sängar och en soffgrupp i rummet så vi hade gott om utrymme. Vi delade av med kompostgaller, för att hundarna inte skulle få en chans att busa med varann. Det fungerade fint! De låg så lugnt i sina bäddar vare sig vi var på rummet eller i de gemensamma utrymmena på nedervåningen.

Dagarna bestod av frukost i matsalen, och kl 9.00 var alla redo för avfärd mot skogen. Merja o Dyrka körde sök hela veckan, medan jag och Ila koncentrerade oss på spår med upptag. Uppletande av föremål hann vi också med vid några tillfällen. Två förmiddagar åkte vi till närliggande Brukshundklubbar (Mullsjö BK och Tidaholm BK) och tränade platsliggning och lydnad. 

Passade på att få kommenderat av en för oss okänd "tävlingsledare" . Fritt följ kändes riktigt bra! Men det blåste kallt!

I framåtsändandet fick vi lite ideer om hur vi ska träna i fortsättningen! 

Att springa mellan två personer med tungapporten tyckte Ila var kul, även om apporten kändes tung!

   Och i ljudgivning ska vi träna på att få till första skallet!

  Underbara promenader i glada vänners lag! Härligt kuperad terräng som man inte är van vid här hemma.

Ila och jag pausar !

Här står vi, en del av gänget! Det fanns en del olika marker att välja på, så träningen kunde förläggas till nya områden varje dag. Lyxigt!

Ila sitter och laddar för "uppletande"! 

Äntligen fick hon springa ut och leta rätt på ett föremål!

Korvgrillning och fika i skogen är härligt! Smakar alltid gott!

Trots kyliga vindar och faktiskt lite snö på marken så syntes inga sura miner! Nej vi var ett glatt och oerhört träningsvilligt gäng!

Den allra yngsta deltagaren lilla Guld-Iver 12 veckor gammal. Kan redan "tasstarget" !

Mia och Twix stack emellan med lite "nose-work".

En dag regnade det ihållande hela dagen. Vi kom hem vid lunchtiden och hängde upp kläder och packning på tork. Ingen ville gå ut igen. Det blev inomhussök för de som ville. Och vi ville förstås! Ila trodde först att hon skulle leta efter småsaker som jag gömt, (vi brukar göra så hemma) men så hittade hon första figgen och sedan visste hon vad hon skulle leta efter!

Foto: Shadya Malmquist.  

Hej där bakom dörren! 

Den här gömman var den svåraste för alla hundarna.

Min bästa bild i Mullsjö! Johnys BC, som jag glömt namnet på!

Morgonmys!

Veckan gick fort och snart var det dags för hemfärd! Mycket nöjd med träningen; fått till bra spårupptag, en spårpinne borta på hela veckan, fått igång uppletandet igen, bra känsla och många tips på lydnadsträningen. 

Ja nu var det längesen som jag skrev på bloggen! Jag ska i korthet berätta om vad vi gjort under den sista tiden, och sedan ska jag försöka att uppdatera lite oftare!

Den 18 februari kastrerades Ila och efter det har vi så klart tagit det lugnt. 

Allteftersom Ila piggade på sig så gjorde vi små utflykter. Vi promenerade med kompisar och spårade en del.

Tillsammans med Gunilla och Mollie besökte vi ett vattenfall intill Alstasjön.

   Vi tog en tur till Alstabadet när vi var så nära, och där ville Ila gärna bada! Men hon fick nöja sig med att doppa  tassarna i vattnet

  Det var ganska kallt i luften men blåsipporna hade redan tittat fram!

Härjarö är ett av mina favoritställen. Gunilla o Mollie gjorde oss sällskap på en promenad där! 

Och inte fick hon bada här heller!

Lydnadsträning i stadsmiljö tränade vi på tillsammans med Melker och hans matte Ingela. Här är det platsliggning på torget  som gäller.

Började så smått att träna spår, som inte är så fysiskt ansträngande. Valde också snäll terräng. 

Hon spårade så fint!

Och hittar man apporter i spåret så får man belöning!

Spåret gick från skog ut på öppen mark, och då blir det genast lite svårare.  

Merja och Dyrka

Dyrka med nosen i backen, fiiint!

Så småningom gjorde vi också lite uppletande, här är det Dyrka som skickas ut i uppletanderutan.

Full fart in med föremål!

Och här kommer Ila med ett föremål som hon hittat i rutan! 

Ett fint avlämnande av föremålet!

En morgon överraskades vi av den vackra synen. Minns inte vilken dag det var!

Då klarade jag mig inte längre då! Det är inte ofta som jag är sjuk, men nu har jag fått någon sorts infektion som sitter i luftrören. Får hostatacker och andnöd, men är för övrigt pigg. 

Elisabeth och jag hade bestämt att anmäla oss till lydnadstävling, så i söndags var vi till Eskilstuna. Tävlingarna gick i två ridhus i Älunda. Ila och jag tävlade i lydnadsklass 3. Vi gjorde den sämsta tävling som jag någonsin gjort! Den tävlingen vill jag glömma!!! Nej inte riktigt - det finns saker som jag ska ta med mig i min fortsatta träning. 

I tisdags hade vi årsmöte på Brukshundklubben. Jag hade haft en del arbete med förberedelser, och fixade också fika på kvällen. Halva styrelsen byttes ut, jag sitter kvar som sekreterare ett år till. Det blev ett riktigt trevligt möte med god stämning. Några hade fixat till ett lotteri och jag vann en tub med tennisbollar. Vandringspriser delades ut och Ila blev bästa spårhund och bästa bevakningshund. Och hon blev även andra bästa brukshund. Då har vi lite att leva upp till i år! 

Efter mycket övervägande bestämde jag mig för att kastrera Ila. Efter löpen blev hon deprimerad och håglös i drygt två månader. Inte roligt att ha en hund som inte ens viftar på svansen. Det har blivit värre för varje löp. Så i onsdags var det dags! Så skönt att det är gjort, för jag var lite orolig innan. Men nu ligger hon här bredvid och sover sött med sin tratt på huvudet. Eftersom jag inte är bra i luftrören, så passar det så bra att vi slappar i soffan på dagarna och tar kort-korta promenader.

Hon ser lite ynklig ut, med den stora tratten på sig.

Ett litet operationsår på 3 cm bara.

Här myser vi i soffan, utan tratt på huvudet! Vi tittar på skid-VM.  

Den här helgen har jag verkligen tagit alla tillfällen för att få vara ute i det vackra vintervädret. Snö och några minusgrader, plus en strålande sol som värmde skönt. På lördagen var vi fyra stycken som drog till skogs med våra hundar och ryggsäckar. Vi promenerade c:a sex timmar med kortare uppehåll för fika. Hundarna kom väl överens och sprang väl  - ja jag vet inte hur mycket längre än vi människor gick. 

Härligt för hundarna att få springa fritt! 

Här poserar dom lydiga hundarna för fotograferna. Ila, Judie, Dyrka och Bozza.

Lillis och Bozza lämnade oss efter en runda på drygt en timme. Vi tre andra fortsatte till Vrå, där vi gick på plogad väg, men även en del pulsande! 

Sen blev det dags för fika!

Elisabeth och Judie.

Merja

Elisabeth och Judie åkte hem, och Merja och jag tog en sista runda innan vi åkte och rastade Mollie i St Vrå.

Eftersom det var så fint skidföre så bestämde Merja och jag att vi skulle åka tillbaka till Vrå på söndag (i dag) och ta med skidorna. Vi åkte i skogen, på vägarna och även ute på åkrarna. Det blåste lite snålt där det var öppet, men det gav bara en känsla av att vara på fjället!

Dyrka och Ila dom sprang och dom sprang, fast snön var riktigt djup på vissa ställen. Vilken kondis dessa hundar har! Fikarasterna blev ganska korta för vi blev fort avkylda.

Det blev en riktigt härlig helg med mycket frisk luft och motion.      

SOLEN, den gör något särskilt med oss människor. Det är så tydligt att vi påverkas av solen! När solen skiner och jag går på promenad, då ler alla människor som jag möter! Antagligen ler jag själv också! Folk blir trevligare i trafiken också! Det är så lätt att gå och stegen känns inte alls så tunga som dom kan göra i gråväder. Och jag blir så lättsam och lekfull med min hund Ila. Men hon är ju alltid glad, även om det blåser småspik! Hon är ju så tacksam att leka med för hon uppskattar det verkligen. I dag skulle vi rasta grannens hund Sally, och det blev ju en glädjestund för båda hundarna!

Ståtliga Sally, jämngammal med Ila och dom har varit de bästa vänner sedan de var små!

Hej kompis!

Så härligt att busa runt i snön!

Min syster fyller år i morgon, så vi åkte ut och grattade henne idag, för imorgon åker hon bort med sina barn och firar. Vi tog en promenad, men just då gömde sig solen bakom några moln. Den kom fram igen när vi kom tillbaka . Men det var ett härligt promenadväder ialla fall!

Vilka snöhögar det har hunnit bli! Nu är det riktig vinter!

Fika på furstukvisten ger en känsla av att våren inte är så långt borta!