Det är konstigt  - man blir lika glad och förvånad varje år! Vilken härlig vår, aldrig har väl Magnolian blommat så ymnigt, och aldrig har väl gröngarnsåsen varit så fylld av Backsippor! Kan inte minnas att det har varit så vackert någon vår tidigare! Eller - känns det så här varje vår ? Underbart är det och glad och hoppfull blir man! 

Skärtorsdag, bara Gisela och jag på träniingen. Tränade lite ff över bänkar och bord och annat obekvämt! Ila och Bus fick leka med nya leksaken, en liten plastlastbil! Avslutade med kongsök!

Det fina vårvädret inbjöd till en promenad men kameran. Det blev kanske inte mina bästa bilder men en fin promenad blev det!

Fick veta att Mandarinänderna finns i Vattenparken, så jag tog tillfället i akt att försöka få syn på dem.

Det var inte svårt - några människor stod och tittade intensivt ner i vattnet, och då misstänkte jag att där är dom! Och mycket riktigt, under buskarna och ganska undanskymda låg dom där. Trodde inte att bilderna skulle bli så bra, men dom blev hyfsade i alla fall!

Sen fanns det ju andra fåglar att fota också! Full fart på fågellivet nu!

Ja det tuffar på! Min rehabilitering går enligt planen, och det känns bara bra! Nu när vi börjar få vårkänning, vill vi ut och röra på oss. Det blir promenader med kompisar och ibland bara Ila och jag! Det är en härlig tid nu, när man har hela den ljusa tiden framför sig! 

Vandring på Ängsö till fågeltornet.

När Gisela inte kan ha med Bus, då får hon vara hos oss! Hon är en så fin och mysig liten hund!

Nu har Ila ställt till det!!! Tennisbollen rullade ner i avloppet! 

Men var är den då?

Nej, jag får inte tag på den!!

Leta godis i trädet går bättre!!

Heldag på Björnön i härligt vårväder!

Ila och jag i Fagerskogen.

Ila och jag vid Fånö. Bokskog och ekallé.

Vackra isskulpturer har bildats på buskarna vid stranden.

En riktigt fin fikaplats.

Efter sju veckor med armen fixerad i bandage efter axel-operationen, kan jag använda högerhanden igen. Nu kanjag skriva som folk och använda datorn! 

Operationen var omfattande, men gick mycket bra enligt doktorn. Jag kommer att bli helt återställd! 

Under de här veckorna, som gick förhållandevis fort, har jag försökt att leva så normalt som möjligt. Ila var borta första veckan, sedan kom hon hem, och det har gått bra med henne. Hon är snäll och lydig. Hon har fått sitta stilla när matte låser/låser upp dörren, plockar bajs och vid bajstunnan mm. 

Jag skaffade en cape, som var lätt att ha på över bandaget.

Vi har också hängt med kompisarna på promenader och varit med på träningar efter bästa förmåga.

Min familj, min syster och mina kompisar har varit fantastiska och hjälpt mig med det jag inte klarat. T ex tvätta håret, bädda rent i sängen, klippa klor och borsta Ila, dammsuga, handla, skjutsa,  bjuda på mat mm 

Nu är det rehab som gäller! En gång i veckan hos sjukgymnast och flera gånger /dag hemma. Det ger effekt!

Jag har saknat att inte kunna fota med min kamera, men idag var jag ute med Ila och kameran på golfbanan.